Mätegenskaper

* Mätegenskaper som återspeglar avelsmålet för den Svenska Varmblodstravaren!

Tillbaka | Flytta dig långt ner på sidan

Förutsättning för ett effektivt avelsarbete är att det går att samla in kvantitativa mått på de i avelsmålet ingående egenskaperna. Dessa mått måste finnas på en stor andel av individerna inom populationen för att göra någon nytta.

STC:s tävlingsstatistik kan användas för att få fram mätegenskaper för tävlingsprestationer hos svenska travare. Tävlingsprestationerna är indirekta men objektiva mått på de viktigaste egenskaperna som ingår i avelsmålet. Tävlingsprestationerna kan anses vara mått på hästarnas kvalitet och brukbarhet som travare och omfattar följande egenskaper: travförmåga, snabbhet, tävlingslynne och hållbarhet.

Följande uppgifter från STC:s tävlingsstatistik (ackumulerade årsrader) har visat sig vara värdefulla för att skapa användbara mått på tävlingsförmåga hos Svenska travare:

Åtskilliga statistiska analyser har visat att 3-5 års resultaten är mest värdefulla som underlag för mätegenskaper för genetiska analyser och avelsvärdering med BLUP metoden. Tidiga resultat återspeglar bättre hästarnas genetiska förmåga och är i mindre grad beroende av miljömässiga förhållanden (större genetisk variation och högre arvbarhet) än senare resultat. Förmåga att prestera bra som unghäst (tidighet) ingår också som en viktig komponent i avelsmålet. Tävlingsresultat hos äldre hästar är mer behäftade med urvalseffekter som gör materialet mer snedvridet av selektionen och mindre representativt. Dessutom inför väntan på senare resultat oönskat fördröjning av generationsintervallen. Däremot är det liten selekterad grupp hästar som kommer till start som 2-åringar och deras tävlingsresultat är inte tillrådligt att använda som underlag tills de är 3 år. Annars är risk för kraftig övervärdering av deras genetiska anlag. Från och med 2013 användes 2-åringarnars tävlingsresultat som underlag för BLUP beräkningar för hästar som är minst 3 år vid beräkningstillfället. Därför används nu årsrader på 2-5 åriga hästar som är minst 3 år gamla som underlag för följande mätegenskaper:

Fördelning av dessa mått inom populationen illustreras i följande bilder och graf: Fördjupning:Klicka här

Diagram 1 Tillbaka till texten

Diagram 2 Tillbaka till texten

Diagram 3 Tillbaka till texten

Diagram 4 Tillbaka till texten

Diagram 5 Tillbaka till texten

Diagram 6 Tillbaka till texten

Av bilderna framkommer klart att måtten (förutom km tid) är långtifrån normalfördelade inom populationen och är därför inte lämpliga för att använda i standardiserade genetiska anlyser av kvantitativa egenskaper. Mått på enskilda hästar t ex de som har väldigt höga prissummor kommer att tillges alltför stor vikt i analysen. En häst som har sprunget in 5 miljoner kronor kan i genomsnitt knappast vara 5 gånger bättre avelshäst än den som har tjänat 1 miljon! Ännu orimligare är att den skall tillmätas 100 gånger större vikt än en häst som har sprunget in 50 tusen. Vi försöker transformera dessa mätvariabler och på det sätt få fram mått som bättre närmar sig normalfördelningen och som lämpar sig bättre för genetiska anlyser och som underlag för rationella avelsvärderingsmetoder, t ex BLUP metoden. Normalfördelade märvariablere indicerar att de mäts på en linjär skala, där en förändring om en enhet på skalan får samma betydelse i analysen oavsätt om värdet ligger högt eller lågt på skalan. Måtten på tävlingsprestationerna hos 2-5 åriga varmblodiga travhästar transformeras på följande sätt:

Diagram 7 Tillbaka till texten

Diagram 8 Tillbaka till texten

Diagram 9 Tillbaka till texten

Diagram 10 Tillbaka till texten

Diagram 11 Tillbaka till texten

Diagram 1 och diagram 7 visar att fördelning av antal starter är mycket sned med en topp vid 5-8 starter och sedan ständigt minskande antal starter så att det röda diagrammet bildar en jämn utförsbacke. Logaritmisk transformation förbättrar fördelningen från statistisk synvinkel sett, men den bästa transformationen visar sig vara en femmterot (0.2 potens) transformation. Men även den ger inte en perfekt normal fördelning.

Fördelningen av placerings% är inte så tokig från början men har dock en viss snedhet (svans som går uppåt). Se diagram 2 och diagram 8. Logaritmisk transformation förbättrar fördelningen men har svans neråt. Den bästa transformationen visade sig uppnås genom 0.8 potens transformation ( d v s placerings%0.8 ).

Prissumma är väldigt snedfördelad inom populationen (diagram 3) där majoriteten av hästar springer in mindre än 100 tusen (som 3-5 åringar) medan några få kan tjäna flera miljoner. Resultatet är en fördelning med lång uppåtgående svans. Logaritmisk transformation resulterar nästan i en perfekt normalfördelad mätvariabel. Enda problemet med logaritmiska transformationen orsakas av hästar som inte har sprunget in några pengar alls. Dessa hamnar ganska långt från huvudfördelningen (diagram 9). Analyser har därför visad att en fjärderot transformation (som också uppvisar fin normalfördelning) är faktiskt något bättre för att transformera prissumman till ett lämpligt mått för genetiska/statistiska analyser.

Samma argument gäller för fördelningarna av prissumma per start (diagram 4 och diagram 10). Matematiska transformationer av kvoter är ofta lite problematiska, men om man undantar hästar som inte tjänar något alls fungerar en logaritmisk (och en blandning av kvadratrot och logaritm) transformation utmärkt för att framkalla normal fördelning av detta mått. Men ännu bättre förefaller en blandning av 0.5 och 0.6 potens transformation som därför används vid framtagning av BLUP-index.

Fördelningen av rekord (bästa km tid) verkar vid första anblick följa normalfördelningen på tillfredställande sätt, diagram 5. Närmare granskning visar dock att så är inte riktigt fallet. Fördelningen är faktiskt något sned med brant vänsterbacke och svans åt höger. Denna icke-linjära fördelning får den olyckliga konsekvens att en förbättring av rekord om en sekund får olika betydelse beroende på hur bra tiden är. Tänker man efter så inser man lätt att förbättring av km tid från t ex 1.18.0 till 1.17.0 inte skall jämställas med motsvarande förbättring om en sekund från 1.14.0 till 1.13.0. Den branta vänsterbacken indicerar (det självklara) att det blir svårare och svårare att förbättra bästa km tid allteftersom tiden närmar sig ett okänt fysiologisk gränsvärde för hästarnas travsnabbhet. Bättre linjär skala och därmed bättre normalfördelning uppnås genom att ta logaritm av bästa km tid - 1 min eller ännu bättre ln(bästa km tid - 68.2 sek). Se diagram 11. Analys av trender i bästa km tid för 3-5 åriga hästar inom populationen tyder nämligen på att gränsvärdet för bästa voltrekord (eller auto + 2 sekunder) ligger just vid 1.08.2! (Árnason, Livestock Production Science 72 (2001):135-145)

Tävlingsprestationsegenskaperna som beskrevs ovan kan endast registreras för hästar som kommer till start som 3-5 åringar och fullföljer åtminstone ett lopp. Vad med hästar som inte kommer till start? Har dessa någon information att ge? Om det är så att en väsentlig anledning till att vissa hästar inte kommer till start är bristande talang och tävlingsförmåga så betyder detta att material på startande hästar inte är representativt utan har föregåtts av selektion. Att så är fallet har konstaterats genom statistiska analyser. (Árnason, J.Anim.Breed.Genet. 116 (1999):387-398)

Genom att använda informationen om hästarna kommer till start eller inte kan effekten av förselektionen reduceras i väsentlig mån. Dessutom är förmågan att komma till start en viktig egenskap och en del av avelsmålet. Därför inkluderas egenskapen att komma till start som 3-5 åring som en särskild egenskap.

Start status (eller start%) är en egenskap som inte går att mäta på en linjär skala utan är det som kallas för en tröskelegenskap. Mätvärden blir endast två klasser. Antingen har hästen startat (tillmäts värdet 1) eller inte (värde 0). Analys av material på svenskfödda hästar (47598 hingstar och valacker och 47340 ston) från år 1976 till och med 1997 (avslutat 5 års säsong 2002) visar att 36.64% av hingstarna och valackerna inte har startat. Motsvarande siffra för stona är 44.79%. Se diagram 6

Standardiserade prestationsmätvariabler från årsrader och framräkning av Prestationsindex

Jämförelse av tävlingsprestationer mellan olika individer är lättast att göra när man jämför tävlingsresultat för jämnåriga hästar av samma kön för samma tävlingsår. Men hur skall man kunna jämföra tävlingsresultat mellan hästar av olika kön och olika åldrar på ett rättvist sätt? Genom att transformera de olika prestationsmåtten inom varje årsrad, så att de följer normalfördelningen och ta dessa som standardiserade avvikelser från populationsmedelvärden inom kön/födelseår/tävlingsår kan man få bra och jämförbara mått på hästarnas tävlingsprestationer. Standardiserade mått innebär att spridningen i måtten blir jämförbara. Detta uppnås genom att dividera med standardavvikelsen för de transformerade måtten inom kön/födelseår/tävlingsår. Dessa normalfördelade variabler kan uttryckas med normalfördelningens standardenheter som kan ta värden mellan -5 till +5 med medelvärdet 0 och ca 95% av populationen inom intervallen -2 till +2 och ca 68% inom intervallen -1 till +1.

De standardiserade måtten på tävlingsprestationerna hos varmblodiga travhästar (oavsett ålder) beräknas på följande sätt (där medelvärdet för den transformerade egenskapen inom kön/födelseår/tävlingsår betecknas med μ och spridningen med sd):

Prestationsindex beräknas för varje häst som ett medelvärde för de standardiserade måtten för Placerings% (1-3), Prissumma, Prissumma per start och för Km tid. Detta medelvärde multipliceras med 10 och sedan läggs 100 till för att få fram prestationsindexet. På det sättet uppnås ett generellt prestationsmått i form av ett index med medelvärdet 100 och en standardavikelese på 10 enheter.

Både de standardiserade måtten för de enskilda tävlingsegenskaperna och ett sammanvägt prestationsindex beräknas årligen för alla startande individer inom populationen. Denna information kan sökas för varje enskild häst i den Web baserade databasen under sökning av avelsrelaterade uppgifter Varmblodstravare.

Tillbaka | Upp till sidans början