* Urval och avelsframsteg

Tillbaka

Urval

Med urval eller selektion menas att det inte är slumpmässigt vilka djur som får fortplantas och därmed överföra sina gener till nästa generation. Ett positivt avels-urval innebär att de individer som får avkommor i genomsnitt har högre skattat avelsvärde för de egenskaper som ingår i avelsmålet än populationsmedelvärdet är vid den tidspunkt när urvalet äger rum. Urvalet kan baseras på individernas härstamning, egna prestationer, information om avkommor, eller ännu bättre en kombination av allt detta, ett avelsindex (BLUP) som är den skattning som vid varje given tidspunkt har det högsta sambandet med hästens sanna avelsvärde.

Styrkan eller intensiteten i urvalet kan mätas i två speciella enheter: selektionsdifferens och selektionsintensitet.

Avelsframsteg

Avelsframsteget återspeglar en genetisk förändring inom populationen på grund av att endast selekterade djur får överföra sina gener till nästa generation. Om urvalet bedrivs i positiv riktning i förhållande till avelsmålet, medför denna genetiska förändring att praktiskt taget varje generation blir bättre (genetiskt och därmed fenotypiskt om inte miljön försämras) än den föregående. Avelsframsteg kan man mäta per generation eller mer praktiskt per tidsenhet, t ex år. Avelsframsteg per år beror på fyra faktorer.

  1. Sambandet mellan det sanna avelsvärdet och det kriterium (t ex index) som selektionen bygger på, RTI , d v s säkerheten i avelsvärderingen.

  2. Selektionsintensiteten, i

  3. Genetisk variation i de egenskaper som ingår i avelsmålet, SDA = σA

  4. Generationsintervallet, L. Generationsintervallet defineras som föräldrarnas medelålder när avkommorna föds, mätt över hela populationen.

Ovannämda faktorer påverkar det årliga avelsframsteget (Δ G) enligt formeln:

Δ G = (i RTI σA ) / L

D v s avelsframsteget per år blir större när selektionen är intensivare (i större), avelsvärderingen säkrare (RTI större), individerna skiljer sig mer i avelsvärden (den genetiska variationen σA större) och generationsväxlingarna snabbare (L mindre).

Eftersom hingstarna kan selekteras mycket intensivare än stona och har på grund av större avkommegrupper ofta högre säkerhet i avelsvärderingen måste man i praktiken dela upp effekten av hingst- och sto-selektionen för att få bättre bild av avelsframsteget.

Pröva detta Java äpple klicka för att se effekten av de olika faktorena som påverkar avelsframsteget. Där kan du variera arvbarheten (den genetiska variationen), selektionsintensiteten, i (som funktion av % selekterade av var sitt kön) och säkerheten, RTI för hingstar och ston.

Avelsframsteget inom populationen tar sig uttryck som förskjutning av normalfördelningen i riktning mot de uppsatta avelsmålen. Målsättningen med avelsarbetet är att denna förskjutning sker så snabbt och säkert som möjligt utan att värdefull genetisk variation går förlorad.

Avelsframsteget för den svenska populationen av svenska varmblodstravare illustreras av den förändring i avelsindex de senaste årtionden som framkommer i följande diagram.

Avelsframsteget tar sig också uttryck i ständigt förbättrade km tider (rekord) som framkommer i följande diagram över trender i km tider för hingstar/valackar och ston.

För ett djupare överblick över effektiviteten i hingst- och sto-selektionen klicka här.





Tillbaka